Blogg
Giftiga växter för hästen

Under sommarhalvåret, när betet är som frodigast och hästarna vistas ute många timmar varje dag, ökar också risken att de får i sig växter som kan vara skadliga eller direkt giftiga. De flesta hästar är naturligt selektiva och undviker giftiga växter om det finns gott om näringsrikt gräs. Problemet uppstår ofta när betet är magert, överbetat eller när vissa växter torkar – då kan de bli mer attraktiva eller svårare för hästen att identifiera.
En av de mest kända giftiga växterna i svenska hagar är stånds. Den innehåller alkaloider som kan orsaka allvarliga leverskador, och det som gör den extra farlig är att den behåller sin giftighet även när den torkat, till exempel i hö. Förgiftning sker ofta smygande och symtomen kan komma långt senare, vilket gör den svår att upptäcka i tid.
En annan växt att vara uppmärksam på är smörblomma. Färsk smörblomma är irriterande och kan orsaka sår i mun och mag-tarmkanal, men den är mindre farlig när den torkat. Hästar brukar oftast undvika den om de har tillgång till bättre foder, men i vissa fall kan den ändå orsaka problem, särskilt vid brist på annat bete.
Ekollon från ekar kan också innebära en risk under sommaren och tidig höst. De innehåller ämnen som kan påverka både njurar och mag-tarmkanal. Unga ekollon och blad är särskilt giftiga, och vissa hästar verkar mer benägna att äta dem än andra.
Idegran är en mycket giftig växt som ibland finns i närheten av hagar, särskilt i trädgårdar eller som prydnadsväxt. Alla delar av växten är giftiga, och även små mängder kan vara livshotande för hästar. Det är därför viktigt att aldrig låta hästar beta i närheten av områden där idegran växer eller där trädgårdsavfall kan ha slängts.
Örter som sprängört och odört är också extremt giftiga, även om de är mindre vanliga i beteshagar. De innehåller starka nervgifter och kan orsaka akuta och allvarliga förgiftningssymtom.
För att minska risken för att hästen får i sig giftiga växter är det viktigt att regelbundet gå igenom hagarna, särskilt under sommaren när växtligheten förändras snabbt. Att säkerställa ett näringsrikt och tillräckligt bete är en av de viktigaste förebyggande åtgärderna. Vid behov kan man komplettera med grovfoder för att minska risken att hästen börjar äta sådant den annars skulle undvika.
Att ha kunskap om vilka växter som finns i och omkring hagarna är en viktig del av hästhållningen. Genom att vara uppmärksam och arbeta förebyggande kan man skapa en trygg och säker miljö där hästen kan beta naturligt utan onödiga risker.